..

Min lilla familj består av Robban min sambo, Dexter våran katt och vår hund Sid.

Sid är världens gosigaste bebis i sitt hem eller i allas hem rättare sagt, men ute, på gatorna är han som en mosterhund som vill äta upp alla andra hundar, vi tränar honom daglien med regler och att vi är de dominanta och vi kollar på Mannen som talar med hundar och lär oss och försöker ta till oss knep och knåp för att Sid ska sluta tro att han är en ledare när vi är utomhus, vi måste se till att de är vi som är flockledaren även ute. Men med en hund som väger 40 + så är det inte lika lätt som med en liten fishund på 5 kilo, med det menar jag att det inte är lätt att hålla honom i styr, för det kan säkert vara lika svårt att fixa till psyket på en 5 kg hund som en 40+are. Det värsta utomhus är att han drar, skäller och morrar och helt enkelt vill fram och äta upp den andra hunden. Vi ska nog få bukt med detta, jag kräver inte att Sid ska gilla eller kelas med andra hundar, men han ska visa respekt och han ska inte längre vara en som tror han är ledare över andra. Sen måste man komma ihåg, och det gäller de flesta med hund, eller djur överhuvudtaget, men en hund är en HUND ingen människa som har samma känslor eller så som oss människor, hunden förstår inte saker som känslor eller om vi är ledsna osv, och dom blir inte ledsna om man knuffar ner dom från soffan eller säger åt dom att gå och lägga sig i ett annat rum när man äter osv osv, dom vet känslor som dominant eller undergiven. Jag har alltid trott att när en hund kommer fram och pussar (slickar) på en när man är ledsen så visar den att den tycker synd om en och vill trösta...bullshit, den kommer fram för att den vet att då har den överhuvudet och är den dominanta av oss, hunder ser sig starkare än oss vid det tillfället, en flockledare bland massa hundar brukar slicka de andra hundarna för att det är han som bestämmer !!! Sen får man gärna tycka eller tro att de är för hunden vill trösta sin husse/matte, men så är det inte egentligen. Många ser sina hundar som sina barn, men det är faktiskt ett husdjur, en hund, och lär man inte hunden att vara undergiven i sitt hem och utanför så blir det ett helvete att leva med dom.  JAg säger inte detta för att jag tror jag är ett hundsnille, men däremot så är Cesar det, alltså mannen som talar med hundar, och allt detta + himla mycket mer har jag lärt mig från honom. Man ska visa sin hund kärlek, men efter att den gjort som den blivit tillsagd och är undergiven :)

Hmm, helt enkelt så har vi en undergiven hund inomhus och en dominant hund utomhus som vi måste få bukt med, det är svårt, men man får inte ge sig! Och en sak till, vi vet inte hur våran hund kommer reagera på en bebis i familjen, just detta med rangordning och dominans, men ser jag minsta lilla dominans på Sid när bebis har kommit eller hör minsta lilla morrande eller så mot bebis eller oss så kommer inte Sid finnas kvar i våran familj längre. Och detta är också sjukt hur vissa tänker, tillexempel dem med små hundar, men hunden är så liten och bits inte så hårt, EH?! Kom igen, det är precis samma tankegång som försigår i den stora hundens huvud som i den lilla hundens huvud, antingen, den där måste jag bestämma över så jag biter den, eller DÖDA! Jag skulle skita i om det var vår Sid eller om det var en liten minisak som bet min bebis den skulle inte finnas kvar hos oss!


Här är våran lilla nallebjörn Sid, så himla fin!