..

Min familj <3

Igår blev våran lille pojke en månad, sjukt hur snabbt det gått! Känns som han nyss kom till oss, han har vuxit så himla mycket , och sist vi var på bvc så vägde han 4610 g och var 55 cm, våran fin fina lilleman <3

Idag kommer Theos mormor och myser med oss, underbara mamma ! Jag ska passa på att måla naglarna när hon håller Theo ;)

https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1358456/images/2012/pic_204508842.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1358456/images/2012/pic_204508851.jpg" class="image">

https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/1358456/images/2012/pic_204508858.jpg" class="image">

Igår var ingen rolig dag , Theo VÄGRADE sova under dagen, trots babybjörn, vagn, säng , mat, gos och kel, allt som allt kanske han sov 3 timmar , och på kvällen var stackarn helt förstörd :( INGET hjälpte och han var så himla trött och jag också , pappa tog honom i BB i 2 timmar och gick omkring , då somna han, sen vakna, sen kom han till mig i sängen , åt och somnade men vaknade vid flertal tillfällen under natten, lilla plutt. Nu har han ätit frukost och somnat i min famn, där ska han få ligga i flera timmar om han så vill, ska inte röra mig ur fläcken!!! Min mamma kommer idag och avlastar mig lite, jag måste få vila en timma och kanske ta ett bad, kommer säkert gråta när dem går på promenad och jag inte har kontroll över honom men en trött mamma är en irriterad mamma tyvärr. Så de är nog bra för oss båda om jag får vila upp mig en timma och kanske hinna äta lunch idag ;) ja ni småbarnsföräldrar vet hur det kan vara vissa dagar :) tack och lov har jag en mamma som är världens bästa och som är sjukskriven pga operation i minst 4 veckor så hon kan hjälpa oss , evigt tacksam!!

Theo lurade mig kl 6 imorse då han grät och skrek en skvätt, pappa Robban gjorde mat och jag gjorde i ordning med droppar och satte mig skönt i sängen, sen 2 min senare somnar lilla grisen om och sover nu fortfarande 5 över 7, och här ligger mamma helt klar vaken :P lilleman har varit så duktig inatt, han åt vid halv 9 igår kväll och somnade kanske vid 9 halv 10, sen sov han till 3 på natten och ville ha mat, och ja som sagt sover ännu.. Varför kan man inte somna om vid såna här tillfällen!!??!

Det blir ingen förlossningshistoria idag heller, Theo tar upp all min tid. Men imorgon ska jag försöka hinna / komma ihåg att skriva sista delen som handlar om kejsarsnittet !

Idag var vi iväg med Theos mormor och morfar-Johan till sörping, vi tänkte bara ta en glass men tydligen var det barnensdag eller nått sånt, så det var fullt med folk, men det var trevligt och glass fick vi :) tycker om sörping, väldigt vacker och mysig håla :P

Idag blir Theo 3 veckor , lilla hjärtat .<3

Helg, yes. Älsklingen började jobba igår, det gick bra att vara själv med lite, men man hinner inte med sig själv så mycket, speciellt inte om man sov-strejkar hela förmiddagen :P

Lilleman har sovit i sin säng för första gången i förrgår natt, det gick jätte bra, och jag kunde faktikt koppla av och somna, sov riktigt bra:) men inatt var liten kinkig och ville sova hos mamma, så det fick han självklart :) det är så många olika åsikter om detta med att ha sina små i sängen hos en, men jag känner att om han verkligen vill ha mys och närhet när han sover ibland så ska han få det, jag tror att man får någon instinkt som mamma eller förälder men mest som mamma att man hör varje gny och andetag som ens barn gör ifrån sig fastän man sover, jag vaknar typ så fort han vrider sig lite :)

Förresten, Theos mage är så himla mycket bättre nu, nan PRO med bifidus, semper droppar och minifom verkar funka för hans lilla magis :) förresten vi var på bvc häromdagen ju och lillen har nu gått upp till 4360 g <3

Skriver sista delen om min förlossning senare idag eller ikväll !

Som jag skrev, värkarna satte igång på en halvtimma, och det var värkar som behövde ytterligare en dos eda och morfin och värmekuddar, inget verkade hjälpa nu och efter några timmar med detta tog all den lilla kraft jag samlat ihop under de få timmar jag sov under natten slut, jag ville bara bort från allt, sköterskorna tog i mig och försökte trösta mig och hjälpa mig andas , det enda jag ville var att knocka dem! Hatade dem! Speciellt när en av dem skulle ner och massera min livmodertapp, lagom skönt under värkarna, det var tur att mamma och den andra höll i mina ben då, annars hade jag sparkat henne i huvudet, på riktigt! Dem tvingade mig att vara uppe och gå lite då och då, det funkade 1 min då jag inte hade någon värk, sen hade jag minst 3 slangar in i min vagina , en kisspåse, någon el sak som gick till lillens huvud och ballongen , skönt det låter va?:) det var inte lätt att gå med alla dropp och slangar överallt :/ men jag kämpade på med min gåstol.. Efter några timmar trodde jag verkligen att jag kanske inte skulle överleva denna förlossning, på riktigt , jag trodde jag kanske skulle dö, inte av smärta åalltså, utan för att inget hände, han ville inte ut ju, och något var ju allvarligt fel, 24e började allt och nu var det den 28e, eftermiddag och jag var öppen ca 4 cm endast. Min mamma och min sambo var så oroliga, hela min familj och släkt och vänner också, men nu såg min mamma att jag faktiskt inte orkade mer, jag kunde knappt prata, jag visste varken ut eller in, och jag kunde inte längre andas igenom värkarna, jag hyperventilerade och fick panik igen, klockan 4 kom kirurgen och lättade mitt hjärta, han sa att även om förlossningen skulle komma igång om 1-2-4 timmar så hade min kropp inte orkat med en normal förlossning, och eftersom det nu var nästan 4 hela dygn sedan vattenavgången gått så började läget bli kritiskt, fick då beskedet om akut kejsarsnitt...vi blev lättade men också rädda... Dem stängde av mig igen och jag fick massa sprutor och tabletter , minns inte mot vad ens. Efter någon timma återkom jag till mina vanliga värkar och jag kunde börja andas igen...

Skriver om operationen senare :)

Den 24:e april klockan kvart i 6 på kvällen låg jag och sambon i sängen och pratade om vårt barn och hur de skulle bli när lillen kom ut osv, sen ville jag bada så jag skulle precis gå och fylla upp badkaret, just när jag ställer mig upp så forsar vatten nerför benen på mig, jag försökte knipa för jag trodde ärligt att jag kissade på mig, står där helt chockad och säger :"Robban, jag tror vattnet gick, om det inte är konstigt kiss. Han säger ju att det är helt genomskinligt och luktar inget , jag går in i badrummet och ringer mamma, vattnet fortsätter rinna, jag säger till mamma att vattnet gått och hon börjar gapa och blir jätte glad, gladare än mig haha. Jag känner ganska direkt hur värkar börjar komma, vi ringer till förlossningen och hon jag pratar med säger att vi inte behöver kasta oss i bilen och komma dit, utan jag kan ta en dusch, inte bad eftersom vattnet gått, men att vi ska komma in lite senare under kvällen. Vid halv 9 kommer vi dit och mina värkar kommer då med 7 min mellanrum ungefär, jag kan andas igenom dem och behålla lugnet. När vi kommer dit så kollar dem så de är fostervatten och eftersom hela jag var dränkt i det så var de inte så mycket snack om saken, ctg kurva sattes på min mage och några timmar senare fick vi åka hem om vi ville, det ville vi. Jag fick med mig smärtstillande och sömntabletter , men sov inget den natten, och inte tusan hjälpte de smärtstillande tabletterna heller :/ jag låg mestadels i badkaret med duschen mot magen för att lindra smärtan. Vi skulle upp till förlossningen igen vid halv 10 på morgonen, så vi åkte dit och mina värkar låg på ungefär 7 min mellan fortfarande fast nu var de lite kraftigare så jag hade nog börjat svära lite nu när dem kom, ctg sattes på, dem kollade så vattnet fortfarande var klart och fint, efter ännu några timmar fick vi åka hem en sväng, denna gång utan tabletter ? Hur dem tänkte där vette fan! Vi fick ännu en tid dagen efter, den 26e klockan 9 på morgonen, under dagen den 25 kände jag hur värkarna hela tiden tycktes öka i kraft, när kvällen kom så visste jag att ännu en sömnlös natt väntade, gick in i duschen igen och vid 1 på natten hade värkarna ökat så dant att tårarna kom och nu var jag tvungen att börja kontrollera mina andetag, värkarna var så oregelbundna så de kom med 3 till 15 minuters mellanrum, men vid halv 6 på torsdags morgonen orkade jag inte mer, då hade jag haft värkar med 3 till 5 minuters mellanrum i över 2 timmar, och de var så kraftiga att jag inte visste vart jag skulle ta vägen och kände att nu behövs smärtlindring på riktigt! Robban ringde förlossningen och dem sa att vi skulle komma upp, nu var det allvar, vi packade de sista till våra väskor och åkte upp. Väl där ... Ctg kurva, morfin och jag var bara öppen 1,5 cm, 3 dagar med värkar och vattenavgång och bara 1,5 cm öppen, nu blev vi inlagda och fick ett bra rum med tv och säng till Robban och sköna fotöljer, sa Robban iaf! Under dagen pågick värkarna upp och ner hela tiden, morfinet hjälpte, men inte tusan kunde jag sova, kunde bara slumra till lite... Jag var redan nu så otroligt övertrött...men att somna det gick inte! Torsdagen gick, hade massa kontroller hela tiden, allt såg ju bra ut, så man undrade varför inget hände. Torsdagsnatten, ingen sömn, morfin påverkad till max, skönt att slippa den värsta smärtan! Fredags morgonen kom, men ingen lilleman, nu började läkarna bli lite oroliga, det märktes, kontroller gjordes hela tiden, och vid 9 på morgonen beslöt dem att igångsättning skulle ske, och vid 10 fick jag en ballong i livmoderhalsen som skulle göra så jag öppnade mig, 2 min efter den var inne kom värkar från helvetet, kunde varken gå, stå eller sitta, grät som en idiot och mer morfin pumpades i mig, det hjälpte inte lika bra vid dessa värkar , jag låg med den där ballongen till 5 på eftermiddagen med smärtsamma värkar, tillslut kommer doktorn och säger att den har öppnat mig till 3 cm, vilket var jätte bra, trodde dem! Det beslutades att jag skulle få igångsättning genom dropp nu, och vi fick byta rum till ett förlossningsrum, dom startade mig med dropp som den var 20:e minut ökade i dos, efter en timma hade jag värkar var 3e minut, så onda att jag nästan hellre ville dö, min rygg kändes som den skulle gå av och tillslut fick jag äntligen eda, den sprutan var ju skön emot vad värkarna var!! Vid 2 på natten var jag i helt panik , jag började slita bort alla dropp och sprutor och ingångar jag hade i mig, dem fick hejda mig, jag var i chock, hade haft så ont så länge och jag lovar , av sånt där dropp så kan man få så kallade pinnvärkar, som gör så sjukt ont och som tyvärr blir mycket mer intensivare än vanliga värkar, jag bönade och bad att dem skulle stoppa mig, jag kunde vid denna tidpunkt knappt prata eller se eller röra mig speciellt mycket, dem bromsade mig, gav mig massa sprutor med nått i, tabletter, annan dropp med mera, jag minns knappt något, jag minns att jag grät och grät, och ville att min mamma skulle komma, mitt i natten cyklade mamma till oss och höll min hand tills jag tillslut somnade, vid 4 hade hon cyklat hem igen. Jag sov några timmar den natten... Vaknade vid 7 på lördagsmorgonen, av värkarna, vi fick frukost och doktorn kommer in och säger att jag ska sättas igång ännu en gång, jag blev livrädd, vettskrämd , min mamma kom tillbaka, vid 9 blev jag igångsatt igen, och pinnvärkarna startade direkt, hade värkar med 1-2 min mellanrum redan efter en halvtimma...

Måste tyvärr sluta där för nu ska vi iväg till bvc. Fortsätter senare:)

Idag har vi varit på familjerätten och skrivit på faderskapspapper och gemensam vårdnad för Theo , allt gick väl på 5 min :)

Efter det var vi och köpte semper magdroppar till lilleman , som vi hoppas ska hjälpa magen lite, fast jag måste säga att hans mage verkar bättre redan, fast de värsta brukar ju vara på kvällen så vi får hålla tummarna :) och sen så blir han mycket mättare och mer belåten av denna nan PRO än lemolacen , vilket är super bra :)

Någon som vill läsa om våran 4-dagars långa förlossnings historia ? Som inte alls blev som något jag hade tänkt mig, det blev en mardröm och som har fått mig att tänka att jag kanske inte ens vill ha mer barn än Theo ??

Semper droppar!?! Någon med erfarenhet? Kan man blanda preparaten, de borde väl gå då dem är till för 2 olika saker!? Minifom ska ju bryta sönder bubblorna så gaserna kommer ut lättare, och semper är ju oljelösning med miljontals goda bakterier som ska göra magen smidigare !? Tacksam för svar, ni är så himla bra och snälla som svarar , men ni vet ju säkert vilken djungel det är att bli förälder :)

Tack för tipsen alla :) de är skönt att veta att det finns saker som kan hjälpa. Vi har ökat dosen till 20 droppar nu och vi köpte nan PRO 1 istället för nan ha 1, nan ha var ju för barn med allergier eller nått sånt och med bifidus i , men nan PRO var med bifidus också så vi provade den, lite dyrare än lemolac men allt är värt om lilleman blir bättre i buken :) så nu ska vi prova detta ett par dagar och se hur han beter sig.

Hörselkontrollen gick utmärkt och hans öron blev godkända. Efter kontrollen så tittade Lisa förbi med hennes James, som är 3 hela dagar äldre än Theo :)

Imorgon ska vi till familjerätten och skriva på faderskapspappret och gemensam vårdnad för lilleman <3

Här är en lite ledsen James och fina Lisa!! Och sen en trött Theo :))

Vi kör ju med minifom droppar men har bara kört med 10 / matning, men ska öka dosen nu till 20, det var vad vår BVC tant rådde oss till, men eftersom de stod 10 droppar på flaskan så tog vi ju 10, men nja, han är fortfarande orolig i magen, bajseriet funkar ju rätt bra med bifidusen men funderar på att prova med nan ha 1, någon som har erfarenhet av den ersättningen??? Skriv såfall :) lilleman sover bäst eller nästan ENDAST hos mig på mitt bröst, igår funkade inte ens en promenad,han somnar ju jämt på promenader annars, dumma gaser och bajs och rapar :( och sova måste han ju, annars blir han för övertrött och då blir det för jäkligt, stackars lilla bebis!!

Idag är det bara 2 ynka dagar kvar tills min karl börjar jobba och vardagen förändras helt :( läskigt! Något som är bra är att Theos mormor ska opereras på onsdag ( operation av en hand "bara" ) så hon kommer vara sjukskriven minst 4 veckor framöver, vilket betyder att Theo och jag kommer få träffa henne massor, hon kanske inte kan byta blöjor eller vagga honom till sömns med en hand, men massa mys och sköna promenader ser vi fram emot! Jag har alltid sagt såhär innan jag fick barn eller blev med barn, " om jag bara blir 10% av den mamman som min mamma varit för mig så kommer mina barn få det helt underbart ", då kan ni förstå vilken BÄST mamma jag har!! Det finns ingen som du mamma, och jag är så tacksam att du och pappa skapade en barndom som jag och min bror kan se tillbaka på och njuta av till fullo!

Idag ska lilla familjen här på Theos hörselkontroll!

Theos mage är jätte mycket bättre nu :) hoppas det håller i sig!

Idag ska vi ut till Theos morfar och äta och mysa med morbröderna, min pappa bor ut mot vikbolandet vid ett ställe som heter konungsund(en liten by mellan Norrköping och vikbolandet precis) och det är jätte skönt att komma ut på landet ibland, min pappa har jätte stora trädgårdar att busa på, berg som man kan klättra i och en pool som man gärna svalkar sig i på sommaren, och bastu som man kan svettas i på vintern :D älskar min fars hus helt enkelt!
Där kommer Theo trivas när han blir lite äldre och kan leka mer, för jag och Robban lär inte ha råd med hus på landet de första av Theos barna år+ att jag trivs i stan där man har nära till allting , vänner, min mamma, shopping , träning ja ni fattar :P

Ha en fin söndag !

Idag blir Theo 2 veckor , tänk att det redan är 2 veckor sen som den värsta mardrömmen i mitt liv hände, samtidigt som den underbaraste finaste vackraste lilleman kom ut! Du var väldigt envis baby och mamma fick utstå en hel del med din förlossning . Mamma och pappa älskar dig <3

Till Linda G: menade självklart inte att jag förväntar mig att han ska sova hela nätterna, men när han är vaken från 2 på natten till sen morgon så är det ju något som inte stämmer , som nu alltså med magen, han sov 10 min, vaknade och gallskrek och spände magen i 5 min, sov 5 min, vaknade och gallskrek sov lite vaknade osv osv , så menade absolut inte att han ska sova igenom hela nätter när han endast är 2 veckor :) men lite mer än 2 timmars sömn på en natt skulle jag påstå är mer normalt.

Sen lite uppdatering, lilleman har fått halva lemolac halva bifidus i ersättningsväg, råd från BVC och 1177, och rätt som det var efter 2 matningar med det så skriker lilleman så man trodde han skulle tuppa av, ut kommer en stenhård bajs stor som en köttbulle, och strax efter ....MASSOR med löst fint bajs och lilleman somnade som en stock på mitt bröst och kunde genast slappna av<3

Nu blir det fredagsmys med min lilla familj!

Min lilleman har så ont i sin mage fortfarande, gråter själv som en bebis när jag ser hur ont han har när han tar i men aldrig kommer något:( han sover bara halva nätterna också, och vi (jag) med, men skiter iof i mig nu, vill bara att liten ska få en bra avföring igen :( vi ringde 1177 och de gav lite tips som vi ska prova genast , bifidus ersättning på Apoteket , är egentligen från 1 mån, men hon sa att vi kunde blanda hälften det och hälften Theos vanliga ersättning , Gud hoppas det funkar för våran pojke! <3 tack för tipsen igår!

Jag ammar och ger Theo ersättning, nu har Theo blivit jätte hård i magen, vi använder babysemp 1, är det någon som vet om tex, lemolacen är skonsammare och mildare mot magen eller kan hjälpa vid förstoppning och magknip ? Vi använder också minifom och den hjälper lite också, vad vi tror iaf :)

Finns det något bättre?

Bästa uppfinningen, eller skönaste iaf :) passar både när man ammar och flaskmatar :) toppen!